Igår kväll lämnade jag Jonathan i hans lägenhet efter några mysiga dagar tillsammans med honom. Jonathan bor i egen lägenhet och har personliga assistenter dygnet runt. Han har fantastisk personal runt omkring sig och jag känner mig väldigt trygg i detta. Detta är en ganska stor del av mitt liv då jag också är arbetsledare för detta fantastiska gäng människor som har valt att arbeta med min Jonathan.
Jonathan är nog en av de finaste människor jag vet. Han är en stor kärleksspridare och sprider också mycket glädje runt omkring sig. Han älskar att sitta och prata om allt mellan himmel och jord och visar också stor tacksamhet när han får uppleva nya saker. Ja, han är en fin människa!
Livet tillsammans med Jonathan innebär dock också en hel del annat. Han har diverse diagnoser som är omständigheter som komplicerar livet för honom men trots detta är han så enormt positiv. Det som påverkar mig mest är nog hans svåra epilepsi. Livet tillsammans med Jonathan är för mig att pendla mellan glädje, sorg, vanmakt och naturligtvis en stor oro. Dessa pendlingar blir ännu tydligare när jag är tillsammans med honom och ibland känner jag mig ganska ledsen, trots att jag egentligen är så glad, när jag har varit med honom några dagar. Då får jag ta hand om det varsamt, varsamt. Det är då väldigt viktigt att ha fina människor runt omkring mig som kan hjälpa mig i min ledsenhet. Människor som bara finns där utan att vi behöver prata så mycket. Skönt...
Idag ska jag handleda en grupp på förmiddagen och eftermiddagen bjuder på möte med ny uppdragsgivare samt samtal med klient.
Ha en bra dag!
/Maria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar